Känner mig så glad!

Sådär då var samtalet över och jag är verkligen glad för att jag pratade med henne!
Samtalet kunde nog inte ha varit bättre, längtar till nästa gång jag pratar med henne.

Det bästa var att jag inte alls var lika nervös som jag var första gången jag skulle prata engelska med den förra familjen. Denna gång kändes de bara så naturligt och de konstigaste var nog att jag hängde med och hon pratade inte alls för forut, alldeles lagom!

Nej nu måste jag nog sova om jag ska orka upp i morgon!

Hej svejs

//  Angelica

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0